Individuella prestationer, del 3

Årets ”Snackis” – Slagsmålet i Cardiff

Få händelser skapade så många rubriker som när Emil Sayfutdinov och Scott Nicholls rök ihop efter ett heat i GP:t i Cardiff. Det hela började med att Emil tyckte Scott hade kört för hårt mot honom. Emil började gläfsa och Scott viftade bort honom. Emil körde upp jämsides med honom igen vilket verkade trissa upp Scott något så otroligt. De rullade bägge två in i sargen och började veva nävar so två femåringar som fått sand skvätt på sig i sandlådan. Omoget och löjligt men fruktansvärt komiskt med två vuxna män som aktivt försöker slå varandra i ansiktet när de bägge två har på sig en stor och stadig hjälm. Ta lärdom av Carig Boyce om ni nu ska slåss; ett välplacerat slag är allt som krävs!

Årets ”Hjärtsnörp” – Hans Andersen flyger över staketet i Motala

I varken Elitserien eller GP-serien har det varit speciellt många riktigt läskiga olyckor (dock tyvärr inte sant om övriga ligor), men det finns en som många av oss såg och höll på att sätta hjärtat i halsgropen. Piraterna tog emot Dackarna i Motala och det var mot slutet av tävlingen. Hans Andersen, Andreas Jonsson, Emil Sayfutdinov och Jonas Davidsson stod på banan. Vid ingången till andra kurvan försöker Emil sig på en riktig idiotmanöver och hakar då i Andersens cykel. Resultatet blir en krasch där Andersen handlöst slungas över staketet och slår hårt i marken. Alla som såg blev helt bleka i ansiktet och höll andan i hopp om att Andersen överhuvudtaget skulle kunna gå igen. Tacksamt nog blev han inte allt för skadad, men han fick ordentlig verk i händerna som hindrade honom från att köra i Lag-VM. Sayfutdinov fick också en mycket välförtjänt varning för farlig körning. I efterhand kan vi vara glada att det inte gick värre än det gjorde, men det var troligen den läskigaste kraschen jag bevittnade live.

Årets mest överhypade förare – Ludvig Lindgren

Med hypad förare snackar vi om en förare som det tjatats mer om än vad de faktiskt levererat. Notera dock att detta inte är ett angrepp på föraren utan snarare den som håsat up dem. Den som stått för att prata sig varm om Ludvig är ingen mindre än Mats Olsson som slagit upp läger i Canal+ studion. Gång på gång pratade han om att det var så många bra svenska juniorer som var på G och det första namnet som nämndes var allt som oftast Ludvig Lindgren. Problemet var bara det att Lindgren körde som vad han var, en ganska vanlig junior. Han sticker inte ut i statistiken åt något håll egentligen, men vad man kan se att det finns många andra juniorer med mycket mer imponerande meriter. Dock verkade detta irrelevant i Olsson hjärna, då det i princip räckte med att ”Ludde” tog tre-fyra poäng så hyllades han som en av de klart bästa reserverna och ett riktigt framtidsnamn, två saker jag personligen är mycket skeptisk mot. Ingen skugga ska falla över Lindgren, men om han var så bra som Olsson gjorde gällande kunde man nästan tro att han var någon sorts messias som skulle göra banan till rent guld.

Årets hyckleri – Mats Olsson och den ”polska förlorarmentaliteten”

Detta har varit ett horn i sidan hos familjen Persson under hela året. Om en polsk förare droppar ur ett heat började Mats Olsson (och Per Jonsson till viss del) prata om den ”polska förlorarmentaliteten”. Detta innebar att polackerna föregår med dåligt exempel och slutar köra när de inte tycker det är kul längre. De menade på att man skulle köra hela heatet ut, dels på ren princip men också för att någon kunde ju få stopp och då kan man ha sumpat en poäng. Det krävdes inte heller mycket för att dessa kommentarer skulle börja flyga. I någon tävling började Walasek sakta in i vad som såg ut som att det hade kunnat vara maskinproblem. Olsson pratade då om denna förlorarmentalitet och när han frågades om det verkligen var så att han slog av svarade Olsson att ”det kändes så”. Spola fram lite till de senare delarna av slutspelet. En svensk junior slår av på första varvet. Olsson berömmer detta som ett smart taktiskt drag då detta innebär att de sparat en däcksida. Så när en polack slår av handlar det om en sinnesstämning som tydligen innefinner sig hos en hel befolkning, men när en svensk gör det så kallas det taktik och det här med att köra klart på princip gäller plötsligt inte längre? Hyckleri på högsta nivå.

1 comment to Individuella prestationer, del 3

Leave a Reply

 

 

 

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>