Jonsson och Hampel på frammarsch (eftersnack till GP:t i Torun)

Ytterligare ett GP är till ända och läget i tabellen är mer spänt än någonsin tidigare. Jag tror vi ganska kallt kan säga vilka som är de formstarkaste förarna i världen i nuläget, och de skulle komma att spela huvudrollerna i Torun. Låt oss se vilka förare som utmärkte sig på ett eller annat sätt under lördagen!

Kvällens klippa: Andreas Jonsson ångar vidare som ett lok med raket motorer på. Liksom de två senaste tävlingarna tog han redigt med poäng och nådde sin tredje raka final. Finns inte mycket mer att säga än att han för närvarande är kung på GP-scenen.

Kvällens ”rauk”: Den enda som skulle kunna utmana Andreas som den förare som just för stunden visar på den absolut bästa formen är Jarek Hampel. Även om han inte vann den här tävlingen håvade Hampel in poäng och tog ytterligare ett steg mot vad som skulle kunna bli hans första individuella VM-guld. Inget är klart ännu givetvis, men man kan inte säga annat än att Jarek gjorde vad som krävdes för att hålla sina gulddrömmar vid liv.

Kvällens uppstudsare: Att Darcy Ward är en kapabel förare visste vi sedan innan, men att han skulle gå längre än exempelvis Tomasz Gollob och Greg Hancock tror jag det var få som räknade med. Han stod för den tveklöst starkaste wildcardinsatsen så här långt den här säsongen och gav sig själv ett gyllene läge för ett permanent kort nästa år (om han nu vill ha ett sådant). Darcy är fortfarande lite oslipad på vissa punkter, men misstänker att det vi såg i lördags är en försmak av vad han en dag kan komma att bli.

Kvällens besvikelse: Personligen hade jag hoppats mer på Jason Crump, som dels kört bra i ligorna den senaste tiden, men också var sylvass under förra GP:t i Målilla. Visst, han var väldigt nära en semifinalplats, men när man sett honom köra så bra som han gjort den senaste tiden, samt att han tog sig till final här förra året, så kan man inte annat än känna sig lite besviken.

Kvällens flopp: Tycker inte det fanns några fullt så tunga floppar som vi sett de senaste omgångarna, men skulle jag behöva säga någon skulle det nog vara Chris Holder. Killen har kört på den här arenan i närmare två år nu, och även om motståndet är tuffare nu än det är i någon liga match tycker jag att det är lite ”floppigt” att missa semifinal. Inte alls lika tung flopp som exempelvis Gollob i Terenzano dock.

Kvällens sten: Sist gång vi hade en nollpoängare var Laguta i det första GP:t för säsongen. Chris Harris tar nu upp den facklan med en fullkomligt misslyckad insats i Torun. Harris själv hävdar att de prövade allt för att hitta rätt, men det gav uppenbarligen inte ett skit. Harris lär nu få kräla till korset efter allt prat om hur han ska klara sig vidare till nästa år på egen hand och hoppas på ett wildcard trots allt. Resultat som dessa kan man ju dock inte säga stärker hans chanser.

Kvällens trend: Ihållande formstyrka! Jonsson och Hampel är utan tvivel de förare i godast form i nuläget, och liksom i Målilla var det de två som gjorde upp om första- och andraplaceringen. Även Ward har varit i god form, vilket han lyckades ta med (med råge) i sin GP-debut. Antonio Lindbäck är nästan lite alltid upp och ner, men det verkar som om han fick med sig den styrkan han visade upp i GP-challenge. Anton har nu haft två skitbra resultat och ett hyfsat de senaste tre omgångarna, så att säga att han är i form får nästan kallas en underdrift.

Kvällens insats: Jag ger den här till Tomasz Gollob för att han överhuvudtaget körde i semifinal, detta efter att han blivit halvt ihjälkörd i sitt sista heat. När man såg hårt han slog i huvudet när han föll trodde jag ett tag att han inte skulle komma på fötterna igen på ett bra tag. Att komma upp igen efter en sådan smäll är imponerande. Att kunna sätta sig på cykeln och köra vidare är inget mindre än en bragd.

Kvällens uppsving: Det var kul att se Rune Holta tillbaka i semifinalssammanhang! Efter en serie totalmissar började man undra om Rune överhuvudtaget borde köra. Dess på grund av hans skador men också med tanke på vilket hopplöst läge han befinner sig i poängmässigt. Därför var det glädjande att se att han fortfarande har kapacitet att beblanda sig med den absoluta eliten. Det kommer inte rädda hans säsong, men det är ett steg i rätt riktning.

Kvällens tabellvinnare: Jonsson och Hampel återkommer även här. Dels tog de bägge två i poäng på Greg Hancock, men de drog också ifrån Tomasz Gollob. De sitter nu stadigt i topp tre och har goda chanser att bärga medaljer. Skulle nog gå så långt som att säga att de har chans att ta guld, i alla fall om de fortsätter som de gör nu.

Kvällens tabellförlorare: I toppen tappar som bekant både Hancock och Gollob. Hancocks avstånd till Hampel börjar bli oroväckande litet och Gollob är nu i princip ute ur racet för guldet. Längre ner i tabellen är Fredrik Lindgren fortfarande en bra bit ifrån en topp åttaplacering. Inte nog med det, Antonio Lindbäck ligger nu på samma poäng som honom, och skulle Fredrik falla ytterligare är det långt ifrån säkert om han får något kort till nästa år. Samma sak gäller Harris, som i och med sin nolla ligger 29 poäng ifrån åttondeplatsen.

En mycket spännande tävling med ett intressant resultat, igen! Tycker man kan känna av lite av den magin som gjorde 2010 till det (i mitt tycke) bästa GP-året genom alla tider även i år! Vad som är ännu intressantare är att det ser ut som om vi på allvar kommer få se en riktig slutspurt om guldet, då Hancock inte är ett dugg säker i toppen, inte minst då Hampel och Jonsson tycks vara i sitt livs form! Härnäst beger vi oss till Vojens, platsen där Gollob tog sin andra fullpoängare förra året. Är redan nu helt ”giddy” och full av förväntan! På återseende!

Leave a Reply

 

 

 

You can use these HTML tags

<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>